Up the Irons

Jag kommer ihåg 1988. Jag var 14 år och hade på något okänt sätt tjatat mig till att jag skulle gå på konsert. Bandet var Iron Maiden och som förband spelade Helloween. Maidens platta hette för året Seventh son of a seventh son och Helloween hade gett ut Keeper of the seven keys, part II.

Kommer inte ihåg så mycket av konserten, mer än att man var euforisk av lycka när man kom ut. Både av upplevelsen och det faktum att man faktiskt hade vart där, ensam utan föräldrar. Som antagligen vid det laget hade legat på valfri sjukvårdsinrättning med blodpropp.

Sedan har man under åren följt Maiden, både genom deras skivor och spelningar i Göteborg. Adrian Smiths avhopp 1990 vilket resulterade att Janick Gers kom med. Han hade spelat med Bruce på hans soloplatta.

Sedan kommer jag ihåg när jag stog i publiken och hörde Bruce säga det där som man inte trodde var sant. Han ville göra solokarriär. Han skulle sluta i Iron Maiden. Då trodde man att bandet var dött.

Bruce ersattes av Blaze Bayley, som i mina ögon inte var bra. Eller visst, han är bra, men han är inte Maiden.

Tur eller otur, så är det så att Blaze hade allergiska problem och delar av turneer fick ställas in pga av detta. Blaze ville sluta. Och i denna vevan så hörde både Bruce och Adrian av sig. Dom ville spela inför större publik. Iron Maiden var återigen komplett. Fast med en extra gitarrist. Janick stannade.

2001 spelade dom i Rio. I publiken fanns det 250000 fans. Jo, jag skrev rätt. Tvåhundrafemtiotusen. Helt otroligt.

Så, hur var det då på Ullevi 2008? Ja vad skall man säga?

Jag har inte levt mig in i en konsert så mycket som jag gjorde igår. Konserten var makalös. Bruce var i sitt esse. Jag har lite rädd att det skulle vara sådär, eftersom han vart krasslig när han spelade i Stockholm för ett tag sedan. Men icke. Hen verkade nu återställd. Troligtvis berodde svackan på den sämre andan och luften på baksidan av landet.

När han under andra låter skriker ut kvällens första "Scream for me Ullevi" och 58000 fans svarar, då får man gåshud. Publiken var vild och hängde med bra. Inte lite avsvalnat som det var under förra konserten.

Jag har bara positiva saker att säga om bandet, framträdandet och låtvalet. Dock var ljudet ibland lite svajigt, men det är sånt som man får ta.

Och Bruce lovade att dom inte skulle komma tillbaka innan dom hade släppt ett nytt studioalbum. Snart hoppas vi!

Up the Irons.

Stockholm och Uppsala

Kanske dags att göra en liten uppdatering. Har vart gräsänkling i en vecka nu, och då beslutade jag mig för att passa på och åka till Stockholm. Startade på onsdag morgon och åkte till Kabeland i Jönköping. Ytterligare ett av dessa tomma och övergivna sommarland. Hade jeans på mig och det var alldeles för varmt för det. Men visserligen var det tur eftersom hela området var fullt med högt gräs. Väl tillbaka till bilen, så var det bara att byta om.

Fortsatte sedan till Stockholm. Fortfarande varmt. Kändes lite dumt att ha hela väskan full med långbyxor och tröjor. Vet inte riktigt vad jag tänkte med när jag packade mina kläder. Träffade Mattias nya böna och vi satt och tog nån öl och spelade kort och Settlers.

Dagen efter startade med att jag missat det där med persienner. Så solen lös rätt på mig och jag vaknade badande i svett. Och så skulle väl i stort sett hela dagen bli. Vi spelade lite Wii som är farbannat roligt. Men inte bra i värmen kanske. Handlade lite och käkade lunch. Sedan var det sags att åka till Uppsala. Grill och poker i glada vänners lag. Och lite öl och sånt. Gick jämt ut på pokern i alla fall.

På fredagen åkte vi förbi en gammal fabrik i Nacka som är tom och plåtade den. Plåtade även ett värmeverk i Tyresö. Sedan var det roliga slut för den här gången och jag styrde bilen mot Göteborg igen.
När jag kom till Örebro så var jag tvungen att stanna och inhandla en ny T-shirt. Den som jag hade på mig var genomblöt och jag hade ingen annan att ta på mig. Men eftersom solen sakta dalade ner så blev det svalare.

Valde att åka E20 ner, och jag såg en del intressanta ställen som kan kunnat stanna på och plåta, men det fanns inte tid till det. Det blir nästa gång.

Väl hemma så var det bara att stupa i säng och ladda inför lördagens begivenhet.

Känner att jag inte har ork till någonting just nu, medans todo listan fylls på hela tiden.
Vet inte vad det kan bero på. Har ju som sagt en massa att göra, men ingenting blir gjort. Semestern rasar ifrån mig. Men det är väl som vanligt, man får som mest gjort när man arbetar under tidspress.

Igår var jag ute i skogen och letade efter några ödetorp som jag hade fått nys om. Hittade dock inte dom. Det blev en gammal bil istället som stog kvar stolt, men något medfaren. Det får man vara nöjd med, när man bara spriger på dom sådär. Idag tänkte jag att jag skulle dokumentera ett annat projekt som jag har haft i bakhuvudet ganska länge. Alla byggnader som är tomma på Säve depå. Dom bara står där och väntar på att raseras eller rasa ihop. Snart kommer väl allting att säljas till någon privat aktör och så försvinner ytterligare en del av historien om Sveriges försvar.

Jag har även nosat upp ett par andra saker som är nerlagda, övergivna och nu är tomma och ny bedriver en tynande tillvaro. Men jag kommer inte avslöja vart dessa är, innan jag har vart där själv.
Nu har jag i alla fall äntligen vart vid Tanums sommarland. Det stängdes för gott 2000 och sedan dess stått tomt. Det blev en hel del bra bilder där. Så, nu kan man inte sitta inne längre, solen skiner ju faktiskt. Dags för en dusch och sedan ut.

Ojoj

Nu vart det länge sedan som jag skrev känner jag. Det har vart annat som jag har prioriterat mer. Det är ju semester och saker behöver göras på huset. Ja inte mitt utan älsklingens.
Idag har vi dock gått om varandra. Jag har vart på repetitionsutbildning på Landvetter så jag kan fortsätta och jobba där, och min älskling jobbar kvällen. Så nu har jag chansen att sitta hemma och uppdatera en massa saker utan att det stör vår tid tillsammans.

Kom på idag att jag som vanligt har glömt att sätta upp ny tvättid. Och som vanligt finns det inget som är ledigt förrän i slutet av månaden. Förhoppningsvis klarar jag mig, annars får jag fjäska med älskling så jag kan tvätta en maskin där, innan hon åker till landet.

Själv försöker jag få orning på mina bilder (som nu är klart). Skall installera om den bärbara datorn som skriker efter min uppmärksamhet. Som tur är så kan jag göra det samtidigt som jag gör annat. Och jag MÅSTE göra backup på mina bilder. Jag skulle inte våga tänka på vad som skulle hända om min disk kraschar. Mer än jag antagligen skulle uppfinna ett flertal nya svordomar.

Skall sy regnskydd till min kamera med. Om jag skall handla ett så kostar det multum. Och det finns egentligen inget som passar till min kamera. Så nu har jag inhandlat ett skydd för grill, som är av tunn plast och så skall jag sy ett regnskydd som passar till varje objektiv. Ja, det är ju bara tre så det blir ju inte så jobbigt. Men med min tur så kommer det att regna med bibliska proportioner när jag kommer till Kiev.

Och jag har nu fått min guidebok däröver som jag hade beställt. Och nu inser jag att det finns så mycket mer som jag skulle vilja se där, än vad jag först trodde. Inte bra. Blir till att lägga på en rem när jag väl kommer dit. Så fort som jag får min karta så skall jag markera ut det som jag vill se, och så skall jag försöka lägga ut en rutt eller antagligen blir det ett par som jag kan följa för att täcka in så mycket som möjligt.
Jag skaffade ju mig två minneskort extra, men jag börjar fundera på om det verkligen räcker. Hur många bilder kan man ta på en dag? Just nu kan jag ta ca 700 bilder innan det blir fullt. Räcker det? Eller skall man skaffa några till? Det är ju egentligen inga pengar. För att dubbla kapaciteten så kostar det kanske 800 kronor. Och vad är det mot att stå där och vara tvungen att rensa i kameran. Just nu är det min enda fundering kring resan. Eller ja, frågan om vad jag skall ha för väska finns med. Funderar på om jag skall handla en ny. Jag skall ha med mig stativ, och det kommer jag inte att få ha som handbagage. Vare sig för flygbolaget eller för säkerhetskontrollen. Och väskan som jag normalt har när jag reser är för liten för att få plats med stativet.
Jooo, jag har ju en fundering till. Har bokat plats på ett hotell som ligger lite off för att spara pengar. Men det innebär ca 2km längre promenad på en rutt där det egentligen inte finns någonting som jag vill plåta. Det kostar tid. Och det är verkligen ingenting som jag har på denna resan. Det finns minst 2 andra som skall med som sover på ett hotell som i stort sett ligger mitt i stan. Så jag funderar på om jag skall boka om dit istället.

Nej, nu har det vart en massa babblande. Nu skall jag göra nån nytta med.

Fortfarande ledig

Sitter och gör en del efterforskningar vad det gäller Chernobyl och Pripyat. Min tanke är att efter resan kommer det hela utmynna i en bok. Massor av foton och information om både själva olyckan och vad som hände sedan.

I övrigt så håller jag och kontrollerar hur jag skall kunna helgardera mig ifall det skulle hända någonting. Extra minneskort, regnskydd till kameran etc etc.
Hittade ingen reseguide eller karta över Kiev heller. Eller ja, inte i sverige i alla fall. Tillstut hittade jag en av varje på Amazon. Så dom kommer antagligen i nästa vecka. Så då kan jag försöka börja planera hur jag skall lägga upp min ganska korta resa.

Min kompis Mattias var på genomresa igår på väg till Danmark. Vi gick först till kasinot vilket gav 500 kronor plus på poker. Så det skall man väl vara nöjd med. Sedan gick vi vidare till Gretas för att ta några öl. Kom på när vi kom dit att det kanske tolkades fel om man gick två stycken till ett ställe som frekventeras mest av homosexuella. Men det får ju stå för dom.
Nu skall jag kolla klart på en dokumentär om Chernobyl och sedan skall jag till Landvetter. Via Ica för att handla middagsmat.

Semestern fortskrider

Men måste det vara så förbannat varmt?
Min älskling och jag har ett problem. Hon är allergisk mot pollen, vilket gör att hon inte kan vädra i sovrummet. Det är helt ok. Förutom när värmen trycker på. Skulle sova där häromdagen och vaknade efter bara nån timme och kunde inte andas. Värmen var så tryckande. Tänkte att jag traskar ner och lägger mig i vardagsrummet istället, där det finns lite mer rymd och luft. Hjälpte inte det heller. Där nere var det visserligen svalare, men ändå 27 grader.
Blev tvungen att sätta mig i bilen och åka hem. Helt värdelöst.

Idag skall jag föröka ta mig ner till stan och se om jag kan hitta en karta över Kiev, där jag kan pricka ut dom ställen som jag vill besöka under min korta vistelse där. Har letat lite på internet och hittat en del som jag vill se. Men eftersom jag är där ganska kort tid, så kan det vara bra att planera vägar som man kan promenera runt på. Skall även se om det finns någon guidebok som är bra. Jag vet i alla fall att jag skall kolla om jag kan handla en kamera när jag är där. I Kiev tillverkas det nämligen en kopia på Hasselblad. Kamerorna är otroligt lika, originaltillbehör passar till och med på den. Nu finns det ju inte i digital version, så det är mest för att jag skall kunna ställa den på hyllan. Beror lite på vad dom kostar där.
Såg nu att dom även tillverkar objektiv till Canon. Finns ett fisheye som säljs ny på nätet för $200. Borde vara billigare om man handlar det direkt där. Om inte annat så är ca 1200 kronor inte mycket för ett sånt.

Nej, nu är det dags att sätta fart. Om inte annat för att jag skall hinna med allt som behöver göras. Städa lite hemma, ner till stan och kolla samt att jag skall till Skövde för att hämta upp en bildel. Förhoppningsvis kommer jag iväg tidigt dit, så att jag kan plåta intressanta saker som jag hittar på vägen. Måste även börja med att sortera alla papper, bokningar och annat inför resan.

Semester

Idag är det första dagen på semestern! Egentligen startar den inte förrän på måndag, men jag har lagt den i samband med att jag har ledig helg, så jag får två dagar på köpet. Vet inte riktigt vad jag skall göra med all denna tid, men någonting skall jag väl kunna hitta på. Jag har ju en del som skall fixas med bilen om inte annat. Vallåkraträffen är ju i Augusti, och lite skall man väl hinna med att fixa med bilen innan dess, så att man slipper skämmas för den. Förhoppningsvis kan jag hitta en ny huv om inte annat.

Var återigen inne och tittade på den där fotoresan som jag så gärna skulle vilja åka med på. Jag är inte direkt bekväm när det kommer till att vara med nya okända, så jag var tveksam.
Men min älskade sa till mig igår att det var klart att jag skulle åka, om jag nu ville det.
Och idag tänkte jag att det får bära eller brista. Satte upp mig på listan, bokade snabbt som bara den biljett och betalade den. Nu finns det ingen återvändo. Antingen åker jag med, eller så förlorar jag en massa pengar.
Så, undrar du, vart skall jag nu åka tillsammans med en massa andra fototokiga människor.
Jo, till Pripyat.

Och detta är vad undrar du. Jo, jag skall förklara lite bakgrund till det hela.

I slutet av 60-talet togs beslutet av det ökade energibehovet skulle mötas med hjälp av kärnkraft. Ukraina fick själva besluta vart kärnkraftverket skulle ligga. Norr om Kiev hittades ett område som skulle vara perfekt, och ett kärnkraftverk anlades. På typiskt maner så skapades det även en tätort två kilometer från verket. Här kunde anställda och deras familjer bo. Staden fick namnet Pripyat.
I mitten på 80-talet bodde det här ca 50000 människor och medelåldern var inte mer än 26 år. 4 reaktorer var färdigbyggda och 2 till höll på att byggas. Totalt räknade man med att bygga 12 reaktorer.

Dock var myndigheterna oroliga för vad som skulle hända om USA bombade, och strömmen till kärnkraftverket försvann.
Vid en rutinöversyn, då reaktorn gick på låg drift så kopplades säkerhetssystemen ur, och strömmen bröts. Här började det gå fel. Reservkraften dröjde 40 sekunder innan den slogs på.
Kylvattnet startade att förångas. Samtidigt blir det brist på el ute på nätet och beslut tas att slå på till full drift. När effekten ökas så saknas det vissa isotoper i härden vilket medför att effekten höjs för mycket, säkerhetssystemen är urkopplade och hela skedet skenar.
Den 26 april klockan 01:26 är katastrofen ett faktum, reaktor 4 i Chernobyl exploderar och sprider radioaktivt stoff som motsvarar 400 hiroshima bomber.

Staden Pripyat evakueras och dom boende beordras bara ta med sig mycket lite, med löfte om att få återvända inom ett par dagar. Med facit i hand så tar det ca 300 år innan man kan bosätta sig i området igen. Tyvärr var området öppet under dom första året vilket medförde att allting är skövlat idag. Men hus, bilar, helikoptrar etc. står kvar.

Dit skall jag och fota under en hel dag. Och sedan blir det en dag i Kiev. Och ni behöver inte vara roliga. Man får ungefär lika mycket strålning under en dag där som man får under an flygning till USA. Om man genomgår röntgen på sjukhus så är den dosen högre. Detta gäller förståss om man reser med guide och inte går där han säger att det är ok. Tex. Röda skogen får man i stort sett bara stanna till för att sedan fortsätta. Ja, jag tycker i alla fall att det skall bli otroligt roligt, och jag kommer att lägga in nån bild här. Resan är 28/8-1/9.

Imorgon är det polisförhör

Fick jag dig att reagera nu? Kan jag säga att jag gjorde när brevet damp ner i lådan med. Ett vitt och fint kuvert där det stog Polismyndigheten på. Öppnade och läste; Härmed ombeds Ni att vid det tidspunkt som anges nedan infinna Er hos undertecknad.
Dock var/är det inte så allvarligt. Jag har sökt en utbildning i polisens regi, och då ingår det en träff med en polis för att utröna om jag är brottsling/terrorist/allmänt missanpassad eller samtliga av ovanstående. Skall även skriva ett test i svenska. Förhoppningsvis skall jag klara av båda granskningarna. Stog i alla fall att jag får kaffe. Det är ju alltid någonting.