Up the Irons

Jag kommer ihåg 1988. Jag var 14 år och hade på något okänt sätt tjatat mig till att jag skulle gå på konsert. Bandet var Iron Maiden och som förband spelade Helloween. Maidens platta hette för året Seventh son of a seventh son och Helloween hade gett ut Keeper of the seven keys, part II.

Kommer inte ihåg så mycket av konserten, mer än att man var euforisk av lycka när man kom ut. Både av upplevelsen och det faktum att man faktiskt hade vart där, ensam utan föräldrar. Som antagligen vid det laget hade legat på valfri sjukvårdsinrättning med blodpropp.

Sedan har man under åren följt Maiden, både genom deras skivor och spelningar i Göteborg. Adrian Smiths avhopp 1990 vilket resulterade att Janick Gers kom med. Han hade spelat med Bruce på hans soloplatta.

Sedan kommer jag ihåg när jag stog i publiken och hörde Bruce säga det där som man inte trodde var sant. Han ville göra solokarriär. Han skulle sluta i Iron Maiden. Då trodde man att bandet var dött.

Bruce ersattes av Blaze Bayley, som i mina ögon inte var bra. Eller visst, han är bra, men han är inte Maiden.

Tur eller otur, så är det så att Blaze hade allergiska problem och delar av turneer fick ställas in pga av detta. Blaze ville sluta. Och i denna vevan så hörde både Bruce och Adrian av sig. Dom ville spela inför större publik. Iron Maiden var återigen komplett. Fast med en extra gitarrist. Janick stannade.

2001 spelade dom i Rio. I publiken fanns det 250000 fans. Jo, jag skrev rätt. Tvåhundrafemtiotusen. Helt otroligt.

Så, hur var det då på Ullevi 2008? Ja vad skall man säga?

Jag har inte levt mig in i en konsert så mycket som jag gjorde igår. Konserten var makalös. Bruce var i sitt esse. Jag har lite rädd att det skulle vara sådär, eftersom han vart krasslig när han spelade i Stockholm för ett tag sedan. Men icke. Hen verkade nu återställd. Troligtvis berodde svackan på den sämre andan och luften på baksidan av landet.

När han under andra låter skriker ut kvällens första "Scream for me Ullevi" och 58000 fans svarar, då får man gåshud. Publiken var vild och hängde med bra. Inte lite avsvalnat som det var under förra konserten.

Jag har bara positiva saker att säga om bandet, framträdandet och låtvalet. Dock var ljudet ibland lite svajigt, men det är sånt som man får ta.

Och Bruce lovade att dom inte skulle komma tillbaka innan dom hade släppt ett nytt studioalbum. Snart hoppas vi!

Up the Irons.