Jag kan inte gå in på allting som föranleder detta, av olika orsaker. Men jag skall i alla fall nämna två här.
Den första är att jag har fått en kopia på en låt som en kär vän spelat in. Den låten har Sofia Karlsson gjort innan efter en dikt av Dan Andersson. Och som vissa av er vet så är jag en stor fan av kvinnliga sångerskor. Den här låter har länge vart min favorit. Den med Sofia Karlsson alltså.
Men den här versionen som min vän gjort slår allting som jag hört. En sån underbar röst. Och en sådan inlevelse och känslor som ligger i sången. Första gången som jag kunde lyssna på den i lugn och ro så brast jag i gråt. Fick ståpäls över hela kroppen. Och nu har jag lyssnat på låten ett flertal gånger och den ger fortfarande samma känslor i mig. För er som vill lyssna så sök på "Jag väntar" på Spotify. Då får ni upp Sofia Karlssons låt. Det är det bästa jag kan göra. Den andra versionen är min, och bara min. Fram tills min vän väljer att släppa den...
Och vad har hänt mer då?
Jo, jag fick möjligheten att åka med en annan vän till Tranemo för att titta på och köpa en bil. Till henne. Det var roligt och gav många skratt på vägen.
Vilket leder fram till en fråga. Hur kommer det sig att en kille inte kan vara vän med en tjej utan att få frågor? Alltså frågor liknande; Ni är ihop va? Och när man svarar nej, så säger dom, men ni strular lite?
Nej, inte det heller. Vi tycker om att träffas, fika, ta en öl och tjöta skit. Samma som man skulle göra med vem som helst. Så ni som inte förstår det här, eller tycker att man måste sätta på tjejer som man träffar så har jag bara en sak att säga. VÄX UPP!
Och så den tredje roliga saken som hände. Som en fortsättning på förra veckans plåtning av Melissa Horn (som tidigare berättat om) så plåtade jag Hammerfall på Liseberg. Grym musik och en grym grupp på scen. Nedan finner du en bild från den plåtningen.
Och så har det hänt en hel del under de senaste timmarna. Men inget av det hamnar här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar